Utvecklingsarbeten

Varje projektdeltagare har utfört ett individuellt utvecklingsarbete, där språkmedvetna arbetssätt, nya samarbeten med författare och andra kulturaktörer samt andra läs- och skrivinspirerande idéer arbetats fram och testats med barnen eller ungdomarna. Det har kunnat vara t.ex. diskussionsfrågor eller annat material kring en viss text eller ett visst tema, ämnesövergripande samarbeten, multilitterära och multimodala arbetssätt och metoder som främjar tolkningsförmåga, fantasi och läslust. De flesta deltagares utvecklingsarbeten har samlats i denna öppna materialbank.

Småbarnspedagogik och förskola

Årskurs 1-6

Årskurs 7-9

Gymnasiet

Andra stadiets yrkesubildning

- En osynlig tass
  Jag ögnar igenom de texter som 11 närvårdarstuderande skrev förra våren i kursen ”Kreativt skapande”, den kurs i vilken jag valt att göra mitt utvecklingsarbete, och det blir ett vemodigt, känslosamt men framför allt tankeväckande möte och läsning. I kursen har jag nio timmar till mitt förfogande; den andra delen av kursen håller läraren i bildkonst. Arbetet är ämnesövergripande och tar fasta på det kreativa uttrycket. Det här är inledningen till samma kurs i ytterligare tio klasser på olika linjer, där texter och utgångspunkt är de samma, men där uppgifter, illustrationer och framför allt det kreativa uttrycket kan variera. Temat för kursen bestämmer jag mig för att vara ”Osynlig och borttappad” och genren vi fokuserar oss på är dikter. I närvårdarklassen inleder vi med Edith Södergrans Vierge moderne, som kopplas till temat och kvinnoperspektivet under Edith Södergrans tid och versen ”Jag är inget neutrum”. Vi lyssnar på Molly Sandéns tolkning. Därefter läser jag Tove Jansson Det osynliga barnet och uppgiften blir att göra BlackOutPoetry utifrån den; att skapa en diktsvit av Det osynliga barnet. Eleverna skriver dikterna och jag läser slutligen upp den nya versionen. Vi står med häpnad inför en ny version, som öppnar upp nya perspektiv och en helt ny text. En dikt tar formen av en tass och lyder: ”Mamman/ påminde om/ äpplet och de tre/ gamla/ tassarna”. Därefter skriver eleverna ”jag är- dikter” och modellen från Vierge moderne får här användas av den som vill. Det intressanta är att många av dessa dikter faktiskt i likhet med Edith Södergrans dikt tar upp ett kvinnoperspektiv och känslan av att vara kvinna idag. En versrad i en dikt låter t.ex. ”Jag är ingen docka”. Härefter läser jag Shaun Tans Det röda trädet för eleverna och vi skriver en haikudikt utifrån den sista bilden i boken, den som föreställer flickan vid det röda trädet. Vi går igenom regler för haikudikt men konstaterar också att vi kan bryta mot dessa, om det så krävs. Det konstnärliga uttrycket är det väsentliga. Slutligen ser vi på Shaun Tans kortfilm The Lost Thing. Eleverna analyserar ”Den borttappade” i filmen, genom att i par skriva en ”jag är- dikt” så som ”Den borttappade” skulle ha beskrivit sig själv. På detta sätt blir dikten samtidigt en tolkning av filmen och huvudmotivet i den. Analyserna är olika; en del beskriver allmänt en borttappad eller förvirrad människa, medan andra skriver utanför texten och den borttappade sätts in ett sammanhang eller livssituation. Efter detta skrivs en text i en valfri genre utifrån filmen. Elevernas uppgifter med läraren i bildkonst är att skapa en bild till jag-dikten, i form av ett självporträtt eller ett uttryck av något i relation till det egna jaget. Den andra illustrationen får eleverna välja att göra utifrån en av de texter de skrivit i kursen. Nu i efterhand, nu när det är höst, ryser jag av de känslor och stämningar som elevernas dikter och illustrationer för med sig. Mörkret i motsats till ljuset; det röda trädet eller äpplet i Muminmammans trädgård. Att vara osynlig i kontrast till det synliga. Svarta tassar mot det svarta eller vita bokstäver mot en svart tass. Vad blir då mina tankar och slutsatser utifrån projektet och samtidigt även kring att skriva dikter i klass. Min första slutsats är nog, och den infinner sig alltid efter ett tematiskt arbete, hur mycket vi faktiskt hann göra, trots att vi i detta fall endast hade nio lektioner till vårt förfogande. Den andra är, varför man ändå så sällan som lärare låter eleverna skriva kreativa texter och arbeta med kreativa uttryck, fast läroplanen uttryckligen uppmanar en som lärare att göra det. Det tredje är bilden av elever som hängivet är koncentrerade på att skapa – ett vitt osynligt papper som plötsligt börjar leva. Glädjen – är den fjärde slutsatsen! Närheten i och när man skapar konst den femte. För det sjätte: Att skapa uttryck innebär att man skapar för en framtid. För det sjunde: kreativa uttryck kan bra vara uttryck även för en tolkning av en annan text. Och slutligen för det åttonde och inte minst: att skapa kan vara att läka. I utvärderingen kan jag konstatera att alla elever i denna klass tyckte om projektet, trots att en elev erkände att hon skrikit ”Nej!” när hon hörde att vi skulle arbeta med dikter. Skulle jag fortsätta arbetet i klassen nu skulle jag med all säkerhet ta upp Diktonius Jaguaren och kanske börja med versraden: ”Tror man ej att tassen känner sveda?” och sedan skulle jag ta upp Södergrans dikt ”Lyckokatt”, för en versrad ur en av elevernas dikter låter så här: ”Tycker om att bli skrapad på ryggen och under hakan, men låt bli magen och mina tassar.” Jag kommer här att avsluta min text med en dikt av den elev som i utvärderingen uttryckte sig så här: ”Det här projektet? Det är det som riktigt gjort mig frisk igen”. Hennes första bild i projektet var svart; i hennes haikudikt hade den bilden redan något förändrats. Ingen ska låta sig bli våt i höstmörkret. Kanske flickan i dikten tar skydd under ett rött äppelträd i Muminmammans trädgård. Jag tror den borttappade tassen i hennes fall var funnen och vägen därför även lättare att vandra. Mörkret har kommitRegnet faller på flickanHon blir inte blöt Läs mer...
- Arbete
  Liselott Berg Ahlroth Idén till mitt utvecklingsarbete kom från de erfarenheter som jag samlat på mig som ämnes- och modersmålslärare inom yrkesutbildningen på andra stadiet under många år. Studerande som står på tröskeln till yrkeslivet, eller fortsatta studier, behöver lära sig att uttrycka sig mer yrkesmässigt än de är vana vid. Man måste kunna använda terminologi som används inom branschen både skriftligt och muntligt. Jag har alltså gjort en kurs som har ett övergripande tema, dvs ARBETE. Under den här rubriken har jag plockat in sådan arbetsrelaterad terminologi som har med arbetsliv, lagstiftning, bokföring, socialskydd m.m. att göra. Dessutom har jag tagit med textavsnitt från skönlitteratur som på något sätt behandlar eller tangerar ARBETE. Till kursen hör flera obligatoriska delar. De studerande jobbar i huvudsak i skolan på lektionstid men det är också möjligt att jobba hemma med texterna, skrivandet och förberedelserna för presentationerna. Kursen är uppdelad på följande sätt 1. Fackuppsats om arbetslivet. Den studerande får välja tema bland ett tjugotal rubriker och skriver yrkesmässigt fem sidor om sitt ämne. Egna erfarenheter från Inlärning i arbete kan/bör tas med i texten eller som egna kommentarer. Den studerande använder källor för sin text och lär sig att hänvisa till dem. 2. Intervju. Den studerande intervjuar en eller flera personer i sin bekantskapskrets om det tema som uppsatsen handlar om. På det här sättet kommer den studerande att diskutera och reflektera över olika aspekter av arbetslivet tillsammans med någon som kanske har en annan syn på arbete än den studerande själv, som ännu inte har så stor erfarenhet. Den studerande övar muntlig kommunikation och interaktion. 3. Muntlig presentation av fackuppsatsen. Den studerande berättar enskilt under 2 minuter vad hen skrivit om. Jag kan då kolla att den studerande själv skrivit sin text, den studerande får öva muntlig kommunikation samtidigt som det ger en möjlighet för svaga skribenter att visa att de lärt sig substansen i texten. 4. Feedback. Den studerande skall fungera som opponent åt en annan studerande dvs hen skall läsa och kommentera en studiekompis uppsats. På det sättet läser åtminstone två personer varje studerandes text, opponenten lär sig om det andra temat, lär sig att ge konstruktiv kritik och lär sig att hitta olika synpunkter i en text. Den studerande lär sig också att ta emot kritik och motivera sina tankar och påståenden. 5. Texter om arbete. Innan skrivprocessen börjar läser den studerande ett kompendium om ”Arbete och försörjning” som jag har sammanställt och som innehåller olika slag av texter, ordspråk, termer och tankar om arbete. Tillsammans med sitt arbetspar diskuterar den studerande texterna och svarar på frågor, som jag har gjort och som baserar sig på de olika textavsnitten. De gemensamma svaren sammanställer de sedan i en powerpointpresentation som de presenterar för mig. Utgående från dia-serien diskuterar vi därefter ARBETE ur olika synvinklar. Även de tystlåtna och blyga vågar uttrycka sig muntligt när presentationen hålls i en liten grupp. När kursen är slut utvärderar den studerande sina egna prestationer. Under kursens lopp diskuterar vi mycket kring rubrikerna och jag hjälper till att hitta källor. Hela gruppen skall också ställa upp uppsatsen på ett och samma sätt så vi repeterar och övar Word samtidigt. Både de studerande och jag var nöjda med kursen. Jag kunde integrera många ämnen i kursen, det blev repetition av tidigare inlärda saker, studerande med specialbehov inkluderades fint med hjälp av de muntliga delarna och kunnandet i kommunikation och interaktion behandlades på ett övergripande yrkesmässigt sätt. De studerande fokuserade också på att uttrycka sig på svenska så korrekt som möjligt och de var motiverade eftersom de samtidigt lärde sig fakta om arbetslivet och sitt kommande yrke. Läs mer...