En skärva av själen av Henrika Andersson

Katja von Wendt

Image by rawpixel.com

Eleverna (åk 8) var vana vid att skriva läsdagbok med lässtopp. Tidigare var frågorna allmänna och likadana för varje avsnitt (referat, frågor, förutspå…), vilket eleverna uppfattade som tråkigt. Svaren blev också ofta väldigt generella och ytliga, förutom referatet.

De inledande frågorna i materialet aktiverade eleverna att reflektera över bokens eventuella innehåll mer än de gjort tidigare. Bildanalysen av bokpärmen blev också djupare. Eleverna frågade också mer om orden då jag bad dem ta ansvar över att de faktiskt förstod orden de skulle förklara och inte endast skriva av förklaringen på svenska.se.

Materialet lades upp på Classroom och jag bad dem kopiera frågorna samt klistra in det i ett eget svarsdokument på Classroom. På det sättet kunde jag kontinuerligt följa med hur de svarade. Eleverna läste ett avsnitt i veckan och fick ta reda på ordens betydelse under lektionerna, innan de läste avsnittet som orden hörde till. Efter att ha läst hela boken kunde eleverna räkna upp två-tre ord per man som de hade lärt sig. Nedslående få ord då varje avsnitt innehöll tio svåra ord, men jag fick ändå uppfattningen att det var fler än i tidigare läsdagböcker, där de själva fått välja ut svåra ord och förklara dem.

Eleverna behövde ganska mycket hjälp med diskussionsfrågorna. I synnerhet var de ovana att reflektera, de ville helst ha ett “rätt svar” och hade svårt att acceptera öppna tankar som godtagbara svar, eller att det till och med var önskvärt att de inom gruppen kunde svara på olika sätt. Diskussionsuppgifterna krävde även att läraren hade avsnittet i färskt minne.

Uppgifterna i materialet var ganska tidskrävande. För eleverna tog det i genomsnitt 60 minuter att klara av två eller tre diskussionsfrågor (till dessa räknas också de kreativa uppgifterna) samt att  ta reda på vad de svåra orden för nästa avsnitt betydde. 

Trots att det var tidskrävande att arbeta med romanen på detta sätt, uppfattade jag det som mycket mer givande än de mer generella läsdagboksuppgifter jag har använt tidigare. Med hjälp av specifika uppgifter och lärarstöd lyckades eleverna få mer djup och reflektion i sitt läsande och kunde bättre koppla ihop aktuell tematik till andra fenomen utanför texten. Eleverna själva uppfattade också arbetet med dessa uppgifter som mera omväxlande och mindre tråkigt än generella läsdagböcker.