Skriviver för barn och unga

Image by rawpixel.com

Gun-Britt Karlsson

Retorisk modell för hur beskriva, tolka och analysera rörliga bilder inom ämneshelheten historia och samhällslära. Omfattning i tid av simuleringens faser I-II: ca 50 min.

”Under gymnasietiden ska den studerande få mångsidiga erfarenheter av att bygga ny kunskap på olika sätt och över läroämnesgränserna” (Gullberg 2019).

Välj ett klipp ur videointervju med Yuval Noah Harari, historiker (CNN 26.11.2019): Humans are now hackable animals (övers. Människor är nu hackningsbara djur) https://edition.cnn.com/videos/world/2019/11/26/yuval-noah-harari-interview-anderson-vpx.cnn

I Bearbeta innehållet genom att först muntligt debattera enligt följande mall:  (Argumentation och kritiskt tänkande: Hietanen, M. 10.1.2019)

  1. Debattlag skapas genom utlottning eller genom val av egen ståndpunkt: 4 medlemmar/lag. Lagen kallas: ”Pro” och ”Contra”. Övriga roller: ordförande, tidtagare och domare samt publik.
  2. Förberedelsetid innan debatten 15-20 min. Lagen utser var sin medlem som håller anförande vid inledningen och avslutningen. Dessa lagledare sitter närmast ordförande.
  3. Ordförande inleder debattens fas I med att uttala ståndpunkten och vilket lag som är Pro och vilket som Contra.
  4. Pro-lagets inledningsanförande (= lagets hållning som huvudargument). Tid: högst 1 min,
  5. Contra-lagets inledningsanförande (= lagets huvudargument mot ståndpunkten, kan innehålla kritik mot Pro-lagets åsikter). Tid: 1 min.
  6. Kortanföranden där varje talare tillför ett nytt argument till sitt eget lags argumentation. Talturen flyttas till den nästa i motstående rad tills alla gett en kommentar (30 sek x 6). Talturerna går i riktning från ordförande till de sista replikerna av dem som sitter längst från ordförande. Talordningen är låst.
  7. Planeringspaus: Lagen drar sig tillbaka för överläggning av strategi. Tid: 5-10 min.
  8. Ordförande inleder debattens fas II: Fri debatt och ordförande före n lista över talarordningen och delar ut ordet enligt handräckning. Tid: 8 min.
  9. Talturerna får vara korta repliker. Då medlem vill ha ordet säger hen ”Replik” och ordförande ger repliktur så snart föregående talare slutat eller ordförande måste markera tidsslut med ”Tack, NN” ifall talaren stannar upp i över 3 sek.
  10. Ordförande avslutar debatten genom att erbjuda slutanföranden på ca 45 sek för lagledarna som sitter främst närmast ordförande.
  11. Domarplädering 3-5 min och utslag av vinnaren 2-3 min.  

II  Efter att studerande debatterat utgående från tesen sker reflekterande diskussion och läraren handleder i att hantera s.k. fallgropar i det kritiska tänket (10 min):

  1. argumentationens kvalitet (argumentens träffsäkerhet och stingens) 
  2. lagens förmåga att reagera på motlagets argumentation.

På basen av den retoriska debatten och lärarens handledning skriver studerande analytiskt/ kritiskt kring tesen i relation till ståndpunkterna och de rörliga bilderna i det multimodala materialet  Som modell för arbetsgång vid källhantering kan användas figur avsedd för den svenska gymnasieskolan (2013).

Kännetecken på en god debatterande skribent:

  • Framför sin sak med ett gott språkbruk
  • Framför sin sak innehållsligt förståeligt och lämpligt
  • Argumenten stöder ståndpunkten; använder olika slags argument på ett sakkunnigt sätt
  • Förstår motparten och bemöter argumenten
  • Är kunnig, konsekvent, trovärdig och gärna underhållande (viss humor tillåten)
  • Uppmärksammar läsaren, vinner den på sin sida.

Den digitala studentexamensreformen ställer högre krav på (käll)kritisk tolkning av “levande bilder”. Syftet med utvecklingen av modellen är att höja nivån på förmågan att bl.a. tolka videoklipp. Den retoriska modellen ska träna studerande i att lära sig läsa av multimodala texter och att analytiskt/ kritiskt skriva kring texterna i relation till frågeställningar.

Handledare: Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik
Referens: Mika Hietanen, docent i exegetik, företrädesvis retorik
Källmaterial: CNN (26.11.2019)
Litteratur: ”Att hantera källor – på gymnasienivå”: Axelsson, C. (s. 74) ur Ludwigsson, D: Kritiska perspektiv på historiedidaktiken http://media.historielararna.se/2016/06/Ludvigsson_AoH-2013-2-Hel.pdf