Crista Åberg
Ibland blir ett planerat projekt inte som man tänkt från början. Min ursprungliga planering handlade om ett samarbete kring temat kroppen, vilket misslyckades totalt i våras, på grund av olika omständigheter. Det är alltid knäckande när något man planerat inte blir som man tänkt eller i det här fallet blir misslyckat, vilket också gjorde att jag funderade en hel del på hur jag sen borde gå tillväga. Ungefär samtidigt deltog jag i ett modersmålslärarforum där bilderböcker och visuell litteratur lyftes fram väldigt starkt. Då föddes en idé kring ett gemensamt projekt för mina nior och klass 3–4.
Planeringen startade i maj men fortsatte sedan i augusti. Då träffade vi, jag och klassläraren, stadens bibliotekarie som tipsade oss om olika bilderböcker som skulle fungera för bägge åldersgrupper. Samtidigt beslöt vi att temat för bilderboksprojektet skulle vara perspektiv – dels berättarperspektiv i en berättad text, dels livsperspektiv på utanförskap och flyktingskap. Tillsammans med klassläraren för 3-4 planerade vi sedan en helhet som skulle bestå av fem gemensamma lektionspass. Eftersom jag undervisar två nior behövde vi göra små justeringar i schemat för att kunna ha både mina nior och åk 3–4 samtidigt, vilket krävde en del samarbete med andra lärare, men det lyckades utan större problem.
Lektionspassen
Syftet med projektet var att samarbeta över stadiegränserna men också att jobba med elevernas läsförståelse. Målen med projektet var att synliggöra olika perspektiv för eleverna och att ge eleverna verktyg för att analysera text och bild.
Lektionen innan vår första gemensamma lektion med åk 3–4 introducerade jag bilderboken för mina nior genom att ge dem en del teoretiska begrepp kring bilderboken. Jag lyfte också fram olika exempel på bilderböcker och vi bläddrade tillsammans i en hel mängd olika böcker för att komma igång med att fundera på just perspektiv.
Till det första gemensamma lektionspasset skulle alla elever ha med sig sin favoritbilderbok. I mindre grupper, som bestod av elever från både åk 3–4 och 9, återberättade de sedan sina favoriter. Därefter fick de välja ett uppslag att analysera tillsammans och sedan skriva en haikudikt till det uppslaget. Utgående från dikten gjorde de sedan en egen bildtolkning. Alla uppgifter gjordes gemensamt av gruppen.
Det andra gemensamma passet bestod av bokprat då vi gästades av stadens bibliotekarie. Hon hade med sig egna favoriter och också bilderböcker med temat utanförskap eller flyktingskap. Eleverna fick också den gången jobba i sina mindre grupper.
Mitt i projektet valde vi sedan att jobba klassvis med fem bilderböcker som klassläraren och jag valt ut tillsammans. Böckerna var alla kopplade till temat utanförskap. Med niorna jobbade vi mer analytiskt och gjorde enkla analyser av text och bild.
Projektet avslutades med att eleverna tillsammans i de mindre arbetsgrupperna producerade egna “dragspelsböcker”, leporelloböcker. Berättelsen skulle ha två olika berättarperspektiv och också skildra ett perspektiv på utanförskap på något sätt. För inspiration och modell läste vi Isols “En anka är bra att ha”. De färdiga böckerna ställs ut i samband med skolans läsvecka i november.
Vad lärde vi oss av projektet? Det är väl alltid så att det man har planerat in i minsta detalj också lever och inte alltid blir som tänkt. Men överlag är vi väldigt nöjda med projektet. Det blev flera aha-upplevelser för eleverna när det blev tydligt för dem hur två olika perspektiv påverkar en berättelse. Arbetet i de blandade grupperna fungerade också över alla förväntningar. Eleverna fick ge respons på hela projektet via ett formulär.