Många av dagens barn har svårt att hitta på berättelser att skriva. De lever i en värld där det mesta är färdigt planerat för dem, och det finns alldeles för lite utrymme för fantasi och spontanitet, och många har svårt att bara “vara”.
Med detta sagt, valde jag att jobba rätt intensivt i olika perioder med att lära sig skriva sagor.
Eftersom jag har en ny klass, en årskurs 3, har jag börjat från grunden.
Tidsplan :
Steg 1–3 Mars 2019
Steg 4–6 April-Maj
Steg 6–9 Augusti-Oktober 2019
Steg 1.
Vi gjorde en ifyllnads sagouppgift. (eget material), så att eleverna ser hur en saga byggs upp från grunden.
Alla elever fick samma bakgrund till sagan, och de fyllde i personer och vilka problem som fanns i sagan.
Vi analyserade sagorna efter att vi läst upp dem högt och eleverna försökte gissa vem som skrivit vilken saga.
Eleverna tyckte väldigt mycket om denna uppgift, så de ville göra flera av dem, vilket jag naturligtvis tillät dem.
Steg 2.
Först gör vi muntligt en saga tillsammans. Eleverna hittar spontant på huvudpersoner, plats, problem och lösning. Vi väger olika alternativ, och funderar tillsammans vad som är logiskt och vad som fungerar. De utåtriktade eleverna är betydligt aktivare än de tysta eleverna, men när läraren ger alla möjligheten att säga sin åsikt/idé så får man hela gruppen att delta.
Sedan skriver varje elev en kort saga var vi först tillsammans bestämmer vilka huvudpersonerna är, vilket problemet i sagan är, och var själva handlingen sker. Lösningen på sagan får varje elev enskilt hitta på.
I vår saga fanns två tanter och en elefant. Problemet i sagan var att elefanten och tanterna inte gillade varann, och händelserna utspelade sig i ett varuhus.
Alla elever skrev sin egen korta saga utgående från detta.
Högläsningen av dessa sagor var en stor succé och alla elever fick möjligheten att lyckas.
Vi analyserade även sagorna med att notera skillnader och likheter i elevernas texter.
Steg 3.
Vi använder oss av sagokort där det finns en färdig idé till en saga. Eleverna får fritt välja kort till sin egen saga. Eleverna skriver 1-3 st korta sagor. Vi läser upp dem högt och funderar tillsammans på hur vi kan förbättra och förlänga sagorna.
Här har jag bl.a. använt mig av Claras klassrum, hur man startar en berättelse.
https://drive.google.com/drive/u/0/folders/1-qiuxoMjlHyE5SZgHye0QLsy1aaWcpDP
Den här uppgiften fick mest kritik av eleverna. Inte för att uppgiften var tråkig, utan för att många elever ville från början skriva längre sagor utgående från dessa uppgifter. Eleverna förstod inte riktigt tanken bakom uppgiften och de hade inte riktigt tålamod att förbättra och förlänga sina korta sagor. Här kan läraren förbättra förtydligandet av uppgiften.
Steg 4.
Eleverna gör en individuell saga. Arbetet börjar med att göra en tankekarta som grund för sagan. Tankekartor har vi arbetat tidigare med i andra ämnen. När tankekartan är godkänd av läraren, får de börja skriva. Tid till skrivning är ca 3-4 timmar. Tankekartan görs för hand.
Nedan länk till en sagotankekarta
https://drive.google.com/drive/u/0/folders/1-qiuxoMjlHyE5SZgHye0QLsy1aaWcpDP
Alternativt kan man använda sig av stödmallar till berättelser. t.ex. mallen min berättelse på mitt lilla klassrum på nätet.
https://mittlillaklassrum.weebly.com/svenska.html
Alla elever skriver ivrigt på datorn och många skriver sagan färdig hemma, då tidsramarna inte räcker till i skolan.
Steg 5.
När eleverna är klara med sina sagor rättar de stavfel, skiljetecken och talstreck i sin egen saga, enligt muntliga instruktioner. Detta upplevdes av eleverna som jobbigt.
Lärare läser sedan igenom sagorna, och ber eleven rätta det som är ologiskt och otydligt i sagan.
Speciellt betonas skillnaden mellan tal- och skriftspråk, hur man skriver in samtal i sagorna, samt användningen av adjektiv. I samband med detta skriver de flesta elever in mer stoff i sin saga.
Eventuella stavfel och talstrecksfel som ännu finns i sagan, rättas ej av läraren vid detta tillfälle.
Här noterades att det som läraren tyckte var ologiskt i en elevs saga, inte nödvändigtvis upplevdes likadant av eleverna.
Likaså konstaterades att eleverna har svårt att både se och rätta stavfelen i sin egen text.
Steg 6
Därefter rättar eleverna en klasskamrats saga. Läraren har valt paren redan tidigare, och eleverna vet inte vems saga de rättar. Eleverna använder sig av en checklista och svarar även på frågor gällande de grundläggande aspekterna (vem är huvudpersonen, vad är problemet, hur löses problemet) som finns i en saga. (se material)
Checklistorna finns på:
https://mittlillaklassrum.weebly.com/svenska.html
Eleverna rättar därefter sina egna sagor enligt kamrat rättningen.
Därefter korrekturläser läraren sagorna ännu en gång och eleverna rättar en sista gång.
Här kan konstateras att läraren borde ha rättat sagorna genast efter kamrat rättningen, då många stav- och syftningsfel ej noterades av eleverna. Dessutom rättade några elever fel, t.ex. hur man använder talstreck eller när det skall vara versaler och när gemener.
Övrigt som konstaterades var att användningen av talstreck var utmanande för eleverna att komma ihåg. Dessutom upplevdes det utmanande att få koll på styckeindelning i sagorna, både för eleverna och läraren. Även tidsformen av verben är ofta ologiska i eleverna sagor.
Steg 7.
Högläsning av sagorna. Muntlig kamratfeedback ges, Här användes metoden “2 stars and a wish”, dvs två positiva saker om sagan och en fråga,en fundering eller ett förbättringsförslag. Vi använde metoden muntligt men den kan även göras skriftligt.
Eleverna gör även illustrationer till sina sagor, vilket upplevs som roligt och även de elever som ej gillar bildkonst, jobbar koncentrerat med sin sagobild.
Eleverna lyssnar väl på andras berättelser och ger ivrigt både positiv feedback och förslag till förbättringar.
Steg 8.
Parskrivning med hjälp av tankekartor. Eleverna är mycket ivriga och inspirerade att skriva en saga tillsammans med ett par. De arbetar först med tankekartan, och får börja skriva på sin saga då läraren kontrollerat att inledning, handling och avslutning finns med i tankekartan.
De flesta paren arbetade väldigt bra tillsammans, det enda problemet som egentligen uppstod var om båda parterna i paret hade en mycket stark vilja och starka egna visioner om sagan. Dessa grupper behövde mycket stöd.
Tidsmässigt tar detta parskrivande betydligt mer tid än läraren är förberedd på, men samtidigt är glädjen att skriva tillsammans så stark att det får ta sin tid.
Man kan notera att skrivsvaga elever får en väldig “boost” av att skriva tillsammans med ett par. De svaga elevernas sagor blir både längre och mer komplicerade. Även de starka skrivarnas sagor förbättras avsevärt.
Steg 9
Eleverna korrekturläser varandras sagor och använder sig av både checklistan och svarar på frågorna gällande huvudperson, problem och problemlösning. ( Samma uppgifter som i steg 6).
Noterbart är att eleverna hittar mer “fel” tillsammans med ett par, än ensam.
Korrekturläsning för läraren, samt parvis rättning av sin egen saga.
Steg 10.
Högläsning av sagorna, samt muntlig kamratfeedback enligt 2 stars and a wish.
Som slutord kan konstateras att projektet var oerhört lyckat, och att jag definitivt kommer att använda mig av detta fler gånger. Inte en enda gång klagade någon på att det är tråkigt eller att jag inte vill eller orkar. Även de svaga eleverna upplevde detta som både roligt och meningsfyllt. Eleverna lärde sig mycket av varandra, både gällande idéer, skrivteknik och formulering.
Speciellt roligt är, att många av mina elever har börjat fråga, då de är klara med någon uppgift, om de får skriva en ny parsaga. Bättre feedback kan man väl knappast få.