Sandra H.
Att göra val. Att välja vad en vill göra efter grundskolan är en process jag går igenom med mina niondeklassare. Det är inte en lätt process och för flera elever är ämnet elevhandledning i nian ganska jobbigt då det är personligt; vad vill jag? Vi talar om livslångt lärande och vi har den lyxen att det går att byta bransch och utbilda sig till något annat, men för många känns det första valet stort. Att göra studieval sätter igång en större process – vad är viktigt för mig, vad vill jag uppnå, vad är jag bra på, vilka förutsättningar har jag, vad annat vill jag göra i mitt liv. Eftersom många varken prövat på vidarestudier eller på arbetsliv är det ganska svårt att föreställa sig vad valet innebär. Det är lättare med skolämnen, där det behandlas objektiva fakta. Det är inte personligt. Det handlar inte om mig.
Orsaken till att jag ville ta in skönlitteratur i undervisningen i elevhandledning, är att jag tänker att vi genom skönlitteraturen kan få en distans till det egna valet, att diskutera frågor om val utan att det blir för personligt.
Vi gjorde uppgiften med två klasser i åk 8. Texten vi läste var novellen Ett samtal med min mor: patiens, försiktighet och konst av Orhan Pamuk. Jag inledde med att högläsa början av novellen, sedan läste eleverna slutet av novellen hemma och svarade på frågor till texten. Följande lektion hade vi en gemensam diskussion i klassen.
Novellen väckte känslor hos eleverna och de ansåg att det var sorgligt att huvudpersonen inte hade stöd av sina föräldrar i sitt karriärsval. Eleverna ansåg att det är viktigt att ha sina föräldrars stöd i studie- och yrkesvalet. Majoriteten av eleverna ansåg också att ett liknande samtal kunde föras i Finland i dag, ett svar lyder så här: ”Ja, eftersom t.ex. föräldrar/släkten kanske vill att man följer samma spår och att de inte vill att det ska gå ekonomiskt dåligt för sitt barn. De flesta föräldrar vill ändå bara det bästa för sina barn”.
Efter diskussionen fick eleverna gå tillbaka till uppgifter som vi tidigare gjort om självkännedom och sedan göra ett kollage eller alternativt skriva en text om sina drömmar, vilket blev slutprodukten.
Även om det första intrycket till att läsa en skönlitterär text inte var så positiv, var flera ändå positiva efter uppgiften så jag tänker att jag även i framtiden kommer att ta in skönlitteratur i elevhandledningen. Här är några plock ur feedbacken: ”Det var en bra uppgift och väckte mycket känslor, eftersom det var flera perspektiv och åsikter”, ”Roligt, man fick olika perspektiv över hur man kan tänka över sina val” och ”Intressant och nyttigt. Gör en kanske mindre rädd för framtiden”, men även ”Inte min bästa sort, men jag tyckte om att göra min dröm”.